Jag tyckte redan som barn att det var något mystiskt-spännande med naturen, särkilt skogen. Ett annorlunda ställe, en tillflykts ort och fristad. När man kom hem från skogen var det lite som om man var en ny människa.
Som tonåring bodde jag nära havet på Onsala halvön strax söder om Göteborg. Första tanken, när jag kände behov av att komma ut i naturen, var att ströva på strandängarna eller klipporna vid havet. Ett sätt att tänka fritt och kontemplera. När det stormade kunde mamma och pappa och jag ta bilen ner till ett fiskeläge bara för för att se naturens krafter, titta på brottsjöarna genom vindrutan.

I 20-årsåldern började jag fotografera på alvar. Så småningom inriktade jag mig på landskapsfoto.
Det började forma sig ett budskap med mina bilder, något som legat och grott länge. Jag har mer och mer fått en insikt om att naturen rymmer mer vi än anar. Kanske kan vi skymta något av detta om vi tar oss tid och går sakta eller till och med stannar upp och bara tittar, när vi är på våran skogs promenad eller strövar längs strandkanten.
Min ambition är att fånga det besynnerliga och sällsamma med kameran. Numera behöver jag inga spektakulära platser eller ett dramatiskt ljus för att få mina bilder. Förr kunde jag åka iväg med bilen, ofta en tidig morgon eller kväll och sedan vända för att det vackra ljuset försvann.
Fotot har alltid varit en sidosyssla, jämte mitt jobb med logistik på ett stort företag. Dom bilder jag har sålt har mest varit till olika bildbyråer. Nu skall det bli riktigt roligt att samla mina senaste bilder i en bok. Jag har valt att ta med lite av mitt skrivande för att lättare få fram mitt budskap. Min bok utkommer genom Virens förlag i höst.